Bättre hjälp till Kongos svårt utsatta kvinnor

 

Kongos svårt utsatta kvinnor kommer nu få ännu bättre hjälp. Mobila sjukvårdsteam från Panzisjukhuset kommer framöver att flygas ut till enskilda och svårnådda platser på landets östra del.

 

Satsningen är ett resultat i den uppgörelse som MAF Sweden jobbat fram med chefsläkaren och nobelpristagaren Denis Mukwege och ledningen för Panzisjukhuset.

– Otroligt skönt att vi nu tar flera steg vidare i den handlingsplan som innehåller många detaljer att jobba vidare på, berättar David Nordlander (CEO MAF Sweden) från mötesplatsen i Bryssel timmarna efter handslaget med Mukwege.

Sverige kommer inte stå ensamma utan MAF Norge kommer också att stå bakom detta projekt.

– I stora drag innebär detta att våra plan kommer stå till förfogande när sjukvårdsteamen är redo för nästa uppdrag. Kunnig personal är med och gör snabbt en bedömning över de kvinnor som är så pass illa medfarna att de behöver följa med planet tillbaka till sjukhuset. Teamet stannar på platsen så många dagar som behovet visar och utför mindre operationer och ingrepp med den mobila utrustning de har med sig. På så sätt utnyttjas flyget maximalt, konstaterar David.

 

Det finns platser på landsbygden med stora behov som de mobila teamen hittills med hjälp av bil inte lyckats nå fram till.

– Mukwege berättade också att förra veckan hade ett av bil teamen blivit attackerade och kidnappade. Det visar bara på flygets suveränitet i detta sammanhang. Snabbt och enkelt är man på plats och kan komma igång med det man är bra på i stort sett på direkten. Inte använda tiden till oro och fruktan på vägarna om det så gäller ett större antal punkteringar eller lokala rebellgrupperingar.

– Nu närmast kommer vi undersöka kvalitén på de 20-talet mindre landningsbanor nära de platser Mukwege har som högsta prioritet, berättar David.

Överläkaren och grundaren av Panzisjukhuset Denis Mukwege gästade Sverige under sista veckan i oktober.

Dr Denis Mukwege

”Regimen vill bryta ner befolkningen

- Kongos kvinnor håller den samman!”

 

 

Grundaren av Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo, Dr Denis Mukwege, är årets Sacharovstipendiat utsedd av EU-parlamentet. Denis Mukwege är pastorsson, som redan som åttaåring bestämde sig för att bli en ”man i vit rock” för sådana fick inte bara be för sjuka utan också dela ut medicin. När Dr Mukwege besökte Sverige fick firandet av FN-dagen den 24 oktober i Örebro för många en fördjupad innebörd. Här talade en man som deltagit i många förlossningar, men de senaste 15-16 åren varit med och behandlat över 42000 kvinnor efter grymma våldtäkter i det blodiga inbördeskrig som rasar i Kongo sedan 1996.

 

En oerhört ödmjuk man möter läkare, sjuksköterskor, studenter, kyrkomedlemmar och många andra under några intensiva dagar i Örebro. Till Fredrik Skavlans fredagskväll i Sveriges Television räckte hans tid i Sverige också.

I den fullsatta Nikolaikyrkan i Örebro berättade Sigfrid Deminger, sedan många år nära vän till Denis Mukwege, och ställde frågor till denne prisade människorättskämpe. Svenska kyrkan och Equmeniakyrkorna i Örebro arrangerade denna fredsgudstjänst med fokus på stöd till alla utsatta kvinnor i Kongo.

 

Sigfrid Deminger tecknade först en bild av det sönderfall som råder Kongo där den kongolesiske Sacharovstipendiaten står i bräschen för den kampen att ge drabbade kvinnor en trygghet.

– Våldtäkter utförs för att skada kvinnorna så mycket som möjligt utan att döda dem. Man använder de systematiska våldtäkterna som ett billigt vapen. Pinnar och gevärspipor körs upp i kvinnornas underliv och trasar sönder deras inre. De lämnas med fruktansvärda lidanden. Familjer och byar skingras, samhällsstrukturerna faller samman. Uppenbarligen har det ännu inte blivit bättre. Så sent som fredagen den 24 oktober fick Dr Mukwege ett akutsamtal från Panzisjukhuset i Bukawo i Kongo att ett nytt övergrepp skett på 74 kvinnor som brutalt misshandlats.

 

Återvänder till sjukhuset

När Dr Mukwege i söndags lämnade Sverige berättade han att nu återvänder han till sin familj, sin kyrka och Panzisjukhuset i Bukavo i östra Kongo. Där kämpar sjukvårdspersonalen hela tiden en ojämn kamp med den brutalitet som sker mot kvinnor, flickor och barn och som det är alltför tyst om i världssamfundet.

 

En insamling i denna gudstjänst inbringade 31000 kronor som en del i en stor satsning av bland annat Rotary i Örebro för att installera en solcellsanläggningen på sjukhuset. Det innebär att operationerna kan ske betydligt säkrare. Med tryggad elförsörjning behöver inte sjukvårdspersonalen operera i mörker som nu med regelbundna strömavbrott.

 

Dr Mukwege har personligen utmanat president Joseph Kabila kring de brutala våldtäkterna i landet. Kabila är son till en rebelledare och var med och störtade Kongos mångårige diktator Mobutu. Men han hade inget att säga till dr Mukwege om de hänsynslösa våldtäkterna, som sliter sönder hela det kongolesiske samhället.

– Är man president i ett land så är man president för hela folket. Om 50 procent av befolkningen utsätts för systematiska övergrepp så går det inte att blunda för detta.

 

Oerhört högt pris

Även för Denis Mukwege och hans läkarteam är priset oerhört högt för att återställa liv och värdighet till alla våldtäktsdrabbade kvinnor, flickor och barn. För två år sedan återvände Mukwege till sitt hem  i Bukavu i östra Kongo. Den kvällen kunde han ha dödats, men istället blev det hans livvakt, som arbetat hos familjen i 20 år.

 

Dr Mukwege lämnade Kongo möjligen med tanken att inte återvända. Men många av de kvinnor som fått hjälp av sjukhusets läkare gjorde allt för att han skulle komma tillbaka. Trots sin fattigdom lyckades de bland annat genom att sälja frukt samla ihop pengar till hans flygbiljett hem. Denis Mukwege förstod att hans plats var hos dessa utsatta kvinnor och familjer, som inte får något verkligt stöd av myndigheterna.

 

När han under Sverigebesöket fick frågan vad utnämningen till Sacharovstipendiat betydde svarade han:

– Med stor ödmjukhet har vi tagit emot priset. Framförallt går ju det här priset till alla de här kvinnorna, som mellan liv och död kämpar sig framåt hela tiden. Hela syftet med de systematiska våldtäkterna är att bryta ner samhället och bryta ner kvinnorna. Men när jag ser den styrka som de har och att de sedan står upp både för sig själva, andra kvinnor, sina barn och får den att gå ihop. Det är det som gör att Kongo håller samman. Det är till dem som alla mina tankar går när jag får ett sådant pris.

 

”Ni vägrar vara tysta!”

När Denis Mukwege mötte läkare, sjuksköterskor, studenter, missionärer och många andra på Örebro Universitet sa han bland annat till sina åhörare:

– Först och främst visar er närvaro här idag att ni vägrar vara tysta i denna fråga. Det är minst sagt sorgligt att idag är det mest kvinnor och flickor och deras kroppar som är slagträn i konflikter. När vi grundade sjukhuset var tanken att hjälpa kvinnor vid förlossningar. Istället har vi idag behandlat över 40 000 som blivit utsatta för dessa våldtäkter. Hela syftet med dessa systematiska våldtäkter är att bryta ner kvinnorna.

 

Under det korta samtalet med Denise Mukwege berättade han vad inbördeskriget i Kongo verkligen handlar om.

– När kriget började 1996 så handlade om att världen behövde de strategiska mineraler som används i mycket av världens elektronik, men brytningsområdet har hur mycket mineraler som helst.  Man bryter också guld och diamanter. Det eldar på konflikten, men själva grundorsaken var coltan.

 

Kyrkorna håller ihop landet

När landets regering inte på allvar agerar och det är förhållandevis tyst i världssamfundet kring brytningen av coltan och vilka konsekvenser det får för Kongos befolkning, så är frågan hur landets kyrkor agerar?

- Kyrkorna har spelat en oerhört stor roll. När staten inte längre tar hand om de medborgerliga grundläggande behoven, så är det i princip kyrkorna som håller strukturen ihop och står för sjukvård, hälsa, de rättsliga frågor, så att medborgarna får sina behov tillfredsställda. I Kongo är det framförallt katolska kyrkan som är stor, men i vår region är det frikyrkorna, som också höjer sin röst kring vad som händer.

 

Så kyrkorna har inte tvekat att blanda sig i en så politiskt laddad konflikt?

– Jag är själv från kyrkan och jag höjer min röst i denna fråga. Om kyrkan blundar för att övergrepp begås, förstör och trycker ner befolkningen, så har inte kyrkorna fullgjort sitt profetiska uppdrag. Vi måste säga ifrån, vi kan inte gömma oss utan måste ta det här ansvaret.

I oktober 2010 dog Denise Mukweges far, som under hela sitt liv varit pastor under mycket små ekonomiska förutsättningar, så knappa att det periodvis var osäkert om Denise Mukwege kunde få fortsätta sina studier. 

 

När pappan dog av en stroke så förlorade Denis Mukwege inte bara sin far utan en nära vän, en förebild, en rådgivare och en person som alltid varit ett stöd. När han skulle dö sa han till sonen:

"Jag har gjort allt jag velat göra i livet och det enda som återstår är att möta min far i himlen."

 

Nu är Denise Mukwege för miljoner människor världen runt  en stor och varm förebild i den svåra kampen att hopp och människovärde inte ska överge Kongos kvinnor.

 

 Per Danielsson

© 2019 MAF Sweden

 
 
G
M
T
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Talfunktionen är begränsad till 200 tecken
 
[removed]
 
Alternativ : Historia : Feedback : Donate Stänga